Det där med Big Brother.

Jag har funderat på en sak. Det här med att faktiskt bo med en människa. Alltså... Jag har inte funderat på att göra det. Jag har ingen att flytta ihop med. Men själva konceptet i sig. Om tillfället skulle ge sig. Jag är inte den där personen som riktigt trivs med att bo ensam. Överhuvudtaget inte att vara ensam överdrivet länge, för det är faktiskt inte så himla roligt att bara ha sig själv som sällskap. Men anta att jag faktiskt träffade någon som jag ville bo med (nu menar jag inte som en "roomie" i form av en vän, för det vore ju en annan sak, en awesome sak. Nej, det jag menar är en hunkig sängdelande kille.) Om jag träffade en sådan person och fick för mig att flytta ihop... Så skulle visserligen inte tanken på att bo ensam behöva finnas där och vara så extremt tråkigt. Men risken finns att det skulle kännas som om jag var med i ett väldigt långt avsnitt av Big Brother med någon som såg varenda rörelse jag gjorde. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle tycka om det.