Den svekfulla kroppen.

Jag trodde att jag hade kurerat mig så lysande väl att allt var good and forgotten. Min kropp skulle vakna lika pigg och kry som jag kände mig igår kväll. Istället vaknade jag med en motorsåg av ilska i min hals och kropp. Allting snurrade som en karusell. Snurrandet skyller jag på hostmedicinen. Det här inlägget har egentligen ingen poäng, mer än att låta mig säga FAAAAAAAAN.