Skalman hade bara tittat på sin klocka.

Man kan fråga sig vad jag sysslar med dagen innan en stor tenta. Jag vet att ingen frågade. Men jag förutsätter att ni alla undrade men var alldeles för blyga för att fråga. Givetvis sitter jag med näsan nedgrävd i en drös med föreläsningsanteckningar. Men det är inte det enda jag gör. Nej. Jag bestämmer mig någonstans mellan möjliga typer av databasservrar och deterministiska funktioner, för att jag måste klippa klorna på en sköldpadda. (Mitt rättstavningsprogram föreslår här ovänligt med ett rött streck att sköldpadda bör skrivas isär. Jag vägrar.) Givetvis inte vilken sköldpadda som helst, utan min sköldpadda. Klippa klorna på en sköldpadda, hur lång tid kan det ta? Tänker ni rimligtvis. Sköldpaddor har ju bara fyra fötter och väldigt små sådana också. Det borde gå på kanske fem minuter. Men nej, nej, nej käre vänner. En och en halv timme senare är jag i triumf klar. Trots erfarenheten av att ha klippt min sködpaddas klor sedan jag fick honom när jag var sju år, bortsåg jag ändå av någon anledning ifrån det faktum att han faktiskt har ett helt skal att gömma sig i när han inte tycker att någon ska peta på hans fötter. Så vad gör jag dagen innan min stora tenta? Jag pluggar... och klipper klor.